Forskning kring lärande och IKT: ljud- och filmtexter

Sammanfattning:
Skapande av digital kompetens genom användandet av digitala medier i undervisningen ger mening och motiv att lära. Forskning  har visat att det finns stora pedagogiska vinster att göra om man utnyttjar informationsteknikens potential. Lärandet ökar då man använder exempelvis ljud- och filmtexter.

Motiv - Varför IKT i pedagiogiken?
Argumenten för behovet av digital mediekompetens är många. Digitala medier har en betydelsefull plats i vår tillvaro. De används för kommunikation, för underhållning och för utbyte av information. Vi måste lära oss att hantera en strid ström av budskap dygnet runt. Det kan leda till en osäkerhet inför ett digert medieutbud och dess innehåll, men medier kan samtidigt också ge oss redskap för att tolka vår värld. De pedagogiska vinsterna är enligt Sylvi att digitala medier erbjuder nya möjligheter att lära sig ett språk, både skriftligt  och talat. Genom att elever producerar digitala media så lär de sig  språk på ett lekfullt sätt (Sylvi, 2010).

Begreppsdefinition:
Enligt Leijon (2010) kan digital kompetens förstås som en kompetens där man:
- har tillgång till medier
- förstår medier 
- har förmåga att uttrycka sig genom medier
- kan använda medier

Pedagogiska vinster med IKT
Den digitala kompetensen handlar om både ett kreativt skapande av digital media och ett kritisk analyserande av det digitala mediets innehåll. Fokus ska ligga på att ha kunskap om hur media påverkar oss och hur vi kan använda det i ett pedagogiskt syfte än om det rent tekniska. Digital mediekompetens innebär att ha en förståelse för hur digitala medier fungerar och hur de digitala medierna skapar bilder av världen. En viktig del av en digital mediekompetens handlar alltså om att själv skapa och att analysera digital media.


Leijon (2010) ger i sin undersökning exempel på hur man kan låta elever i en klass gemensamt titta på filminspelning (som eleverna i klassen gör) och först förklara vad det är de ser och sedan analysera innehållet. Vad ger det för bild och intryck? Men också, vad skulle hända om något byttes ut? Vad blir effekten då? Förändras analysen? Eleverna får möjligheten att tillsammans reflektera över något de ser/hör som skall ut till en publik.

Leijons slutsatser pekar på att det sker en förändring i elevernas relation till digitala medier. Det här arbetssättet erbjuder eleverna en kunskap om rörliga bilders möjligheter. Elevernas register av resurser för att skapa mening breddas.
               
Källor:
Leijon, Marie (2010). Att spåra tecken på lärande: mediereception som pedagogisk form och multimodalt meningsskapande över tid. Diss. Lund : Lunds universitet, 2010
Tillgänglig på Internet: http://dspace.mah.se/dspace/handle/2043/10131

Vigmo, Sylvi (2010). New spaces for language learning: a study of student interaction in media production in English. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2010
Tillgänglig på Internet: http://hdl.handle.net/2077/22256